fredag 29 april 2011

Mitte och Bob Corn.

Den första dagen med Hannes och Carro så drog vi runt i norra delen av Mitte/södra Prenzlauer Berg. Det är ett område som jag har haft absolut noll koll på, men det är så mysigt! De bor där hos sin vän Mark (Marc?), och butiken Happy Shop där han arbetar ligger också där. Mark var tyvärr tvungen att arbeta, men jag, Hannes och Carro drog runt och tittade i butiker och satt på café och drack öl i samma park som jag drack öl med Henric, mamma och pappa i, när de var här i höstas. Så är cirkeln sluten, kanske? Vi passerade bland annat en fantastisk tidnings-/bokaffär, där jag hittade en rolig bok som hette celebrity hair styles; den hade alltså skisser av kända människors frisyrer och så skulle man gissa vem det var. Jag lyckades identifiera Björn Borg! Men tyvärr låg boken lite utanför min budget för tillfället.
Vi skiljdes åt när jag skulle träffa Mario vid Senefelderplatz, för vi skulle se Bob Corn, en italiensk singer/songwriter. Efter en öl och en delad portion potatisklyftor dök Paul (britten som var med i Köln) och hans lägenhetskamrat Johanna upp, samt Marie, som hade sin sista kväll i Berlin före sin semester.
Bob Corn är ett geni, men jag var tyvärr tvungen att dra tidigt, då jag skulle ha morgonskiftet på jobbet dagen därpå. Marios lägenhetskamrat Alex som dykt upp skulle också upp tidigt, och eftersom de bor ungefär 500 m från mig så gjorde vi varandra sällskap. Tyvärr tog det oss en timma hem, eftersom vi råkade missa vår station och fick krångla oss fram med buss istället. Men det var väldigt trevligt! Vi pratade sagor och han lånade mig en tysk sagobok som jag tyvärr inte kommer ihåg vad den heter, som jag lyckades glömma på jobbet dagen därpå. Jag fick också stoltsera med att Mio, min Mio är skriven av Astrid Lindgren, och inte av någon tysk, som han trodde.
Efter fyra timmars sömn steg jag upp och överlevde ett 6,5 h-pass på jobbet. Skratta ni, men det är ganska ansträngande. Och dålig luft! Men sedan var jag tvungen att åka hem och sova. Därefter handlade jag mat och tillagade den. Spännande liv i Berlin! På kvällen var jag kort hos min kollega Lisa tillsammans med några andra kollegor: Hanna, Riccarda och Liz. Det skulle nog komma fler dit så småningom, men jag skulle träffa Hannes och Carro och se Bob Corn igen, så jag var tvungen att dra tidigt.
Så! Han spelade kanske 200 m från mitt hem. Hannes och Carro hade med sig deras vän Linda, och vi mötte Mario där. När konserten var över spenderade jag kvällen med att pendla mellan bordet med bror, svägerska och vän och bordet med Tine, Mario, Alex, Linus, Emilia och Alex mexikanska väninna vars namn jag naturligtvis glömt. Dåligt, Julia. Det var väldigt fint i alla fall. Kvällens höjdpunkt kan ha varit när Mario försökte förklara Faust för mig, och applicera det på situationen. Mycket underhållande.
Idag är planen att vi ska åka turistbåttur, jag, Hannes, Carro och Linda. Ikväll ska Jenny sova hos mig, för i morgon får hon flytta in i lägenheten vid Ostkreuz som hon ska dela med två tyskar! Yay! På tal om det så måste det finnas ett bättre ord än "lägenhetskamrat". Men man kan ju inte säga sambo? På tyska är det bra: Mitbewohner, alltså "medboende". Engelskans flat mate är ju också kort och bra, men när man översätter det så blir det ju på tok för långt och krångligt. Förslag?
Ett till löjligt problem (ett problem jag gillar att ha, förresten) är att jag har för lite plats i min bokhylla. Jag har redan fått börja ställa böckerna jag redan läst i en rad bakom de jag inte läst, och ändå får alla inte plats.

onsdag 27 april 2011

Tv-serier och bror-och-svägerska-upphämtning.

Maten igår blev över förväntan, trots att det blev en standard-vad-man-har-hemma-pastasallad. Efter lite skypande med mor, far och äldsta storebrodern Hannes gick jag på en promenad med Sascha. Lämnade av honom vid Hermannplatz och gick till Linus, där vi försökte komma på vilken tv-serie vi ska titta på nu när vi är klara med Veronica Mars och jag redan sett the Guild (alla existerande säsonger, plus sömn och Tillsammans-tittande med Marie: 18 h!). Till slut hittade vi Moonlight, och visste att vi hittat rätt när Jason Dohring aka Logan Echolls spelade en vampyr i serien. Tyvärr finns det bara en säsong, för sedan lades den ner, men ändå.
Idag har jag tittat på det nya, FANTASTISKA Glee-avsnittet (lycka i serie-format) och ska strax åka hemifrån för att plocka upp Hannes och Carro från flygplatsen. Yay!
Jag lämnar er med en fantastisk bild från när Mikaela var här.

tisdag 26 april 2011

Städning och filmer.

Gårdagen spenderades med att städa rummet och gå ner med madrassen som Mikaela sovit på, och bordet som stått kvar trots att jag menat att plocka bort det sedan jag fick min sekretär när mamma och pappa var här. Linus hjälpte mig med själva nedbärandet, för det var ju till förrådet, i den mörka, läskiga källaren. Han hittade dock en ljusknapp längre in som jag missat tidigare. Woops. Sedan tittade vi på happythankyoumoreplease (med den töntiga svenska titeln "Kärlek i New York") och degade runt. Så småningom tog vi oss i våra kragar och lagade mat och tog oss sedan till Gabriella och Oliver för TP-spelande. Det var tyvärr en upplaga från 1984, så lite körd var man väl, då ingen av oss ens var född då.
I morse tittade jag ikapp på tv-serier och tog det sedan lugnt ett tag innan Mario kom hit. Jag hade lovat att tvinga honom att titta på Whip it, så vi såg den (säkert femte gången för mig) och drack te och pratade skol- och reseminnen. Det var trevligt. Två minuter efter att han gått för att åka till biblioteket för att plugga kom Jenny och hennes mamma som är på besök förbi. De hade varit på IKEA, men Jenny kan inte flytta in i sin nya lägenhet för än på lördag, så hon förvarar lite saker hos mig så länge. Och nu sitter jag ensam i köket och är hungrig och funderar på vad jag kan laga för (o)spännande mat till mig själv.

söndag 24 april 2011

Påskfirande.

Så för att försöka undvika ett jättelångt inlägg senare så gör jag bara en liten snabbuppdatering nu. Igår firade vi påsk i Treptower Park, med gömmande av godisägg och äggknackartävling och annat trevligt. Solen brände på rejält, såsom den gjort de senaste veckorna, så det var sanslöst varmt och skönt.
Därefter åkte jag hem och sov lite (gick ju upp halv fem på morgonen för att jag hade det tidiga skiftet på jobbet) innan jag mötte upp med Linus och vi tillsammans åkte till Paul, britten som var med i Köln. Framåt ett-tiden tog vi, jag, Linus, Paul, Katarina, Milan och Jenny (en tyska, inte Jenny-Jenny), oss till Club der Visionär i Kreuzberg. Mysigt ställe, precis vid kanalen (både Linus och Katarina råkade doppa tårna på sina skor), men överfullt. Katarina berättade att det nu står om Club der Visionär i Lonely Planet, och att det antagligen var därför det var så fullt. Framåt tre rörde jag och Linus oss hemåt, och på vägen mötte vi en svensk kille på cykel, Alex, som visade sig bo med Agnes, som jag träffade på Prolog i höstas.
I morse träffade jag Mario på Zimt und Mehl (kanel och mjöl) i närheten av där vi bägge bor och vi frukosterade tillsammans. Sedan promenerade vi lite och jag klippte hans hår. Nu sitter jag i min säng och tänker nog trotsa de känslor inom mig som säger att jag måste ut i den strålande solen och istället stanna här och sova lite. Det känns ganska nödvändigt. Något annat som börjar kännas nödvändigt är att ge er en lista på människorna här nere så ni hänger med på vilka det är jag umgås med egentligen; jag kan tänka mig att namnen just nu inte riktigt betyder något. Någon gång kanske jag gör det.

fredag 22 april 2011

So we made our own computer out of macaroni pieces and it did our thinking while we lived our lives.

Ah, så det där med att blogga har väl gått lite sådär på sistone. Det var otroligt trevligt att ha mamma och pappa här, och nu senaste helgen var även min finaste Mikaela här. Vädret var fantastiskt, så vi spenderade majoriteten av vår tid i parker, vilket har resulterat i att jag faktiskt är lite solbrun.
Annat trevligt som har hänt är att jag och Marie var på Belle and Sebastian! Alldeles fantastiskt. Där träffade vi även Johan, även han från Jönköping, som hade besök av Sanna och Annie från Jönköping. Dessutom var Tine, en av tjejerna jag var i Köln med, där med sin vän Mario. Som Scott (en kille jag träffade i Berlin för ungefär två år sedan) berättat för mig så är tyskarna verkligen otroligt dåliga på att dansa på konserter, så det var ungefär mest bara vi som skakade loss. Jag fick en nick av sångaren, Marie fick en setlist och Annie blev uppdragen på scenen! Frikkin' awesome.
Linus och jag höll för ett par veckor sedan i musikquizet på Madame Claude, det som vi besökt själva några gånger. Det gick otroligt bra! Vi var lätt ballast. Då var dessutom Jakob och Sebastian från Jönköping i staden, så det var en kul kväll.
Mitt födelsedagsfirande ja! Mamma var ju här på min födelsedag, och vädret var jättefint (om än inte lika varmt som den senaste veckan) så vi gick runt och shoppade och fikade och hade det trevligt. På kvällen hade jag stämt träff med ett gäng vänner och tillsammans gick vi till Hubertuslounge. Det kom extremt många fler än jag trodde att det skulle göra; det är otroligt fint att veta att man har vänner i den här staden.
Dagen efter var det tyvärr Jacopos sista dag i Berlin. Men han kommer tillbaka i maj! Vi firade av honom med rundpingis på Doktor Pong.
Jag trivs otroligt bra med mitt nya jobb och mina nya arbetskamrater. Den senaste månaden har jag läst ungefär 5-6 böcker. Sakta men säkert börjar jag kunna rekommendera böcker, och därmed även sälja dem. Score! På torsdag ska vi gå ut, alla från jobbet, tillsammans.
Annars har det varit lagom mycket fester och så med; allting drar liksom igång med det fina vädret. Tine hade födelsedagsfest hemma hos sig, med cupcakes-, glitter- och öl-tema. Jag kom direkt från jobbet och hade inte hunnit äta middag, så middagen bestod av mumsiga cupcakes. Nyttigt!
Jag lär dessutom känna fler och fler människor, tyskar särskilt, genom mina andra nya vänner. Häromveckan umgicks jag med Mario, som var med på Belle and Sebastian, och vi lyckades böja bakhjulet på min cykel när han skulle skjutsa mig på pakethållaren. Hans rumskamrat Alex, som kan en del om cyklar, sade att han aldrig sett en sådan åtta på ett hjul. Väldigt lyckat. Så min cykel står för tillfället kvar hos dem, och Mario, som jag tror känner sig lite skyldig till att den gick sönder, har tagit den till en cykelaffär för att se vad det skulle kosta att fixa den och så. I övrigt så hängde vi på hans tak den dagen! Det är inte alltid öppet upp dit, så vi hade tur. Fantastisk utsikt över Neukölln; man såg Rathaus Neukölln och hela vägen bort till Tempelhof, samt hela vägen till tv-tornet. Min vän Sascha har berättat att om man vill bygga högre än sex våningar i Berlin så måste man betala extra, så därför är de flesta husen i ungefär samma höjd. Bra grej.
På tal om Sascha så var vi på TV- och datorspelsmuséet tillsammans! Ja, det finns ett TV- och datorspelsmuseum här. Lätt ballaste muséet hittills! Jag fastnade för ett jättegammalt spel (typ 1978, tror jag) som jag tyvärr har glömt bort vad det heter (något på Z), där man bara skriver korta kommandon, så berättar spelet, i skrift, vad man ser eller vad man kan göra. Jag fastnade lite, kan man säga.
På onsdag kommer Hannes och Carro hit! (Alltså min äldsta bror och hans flickvän.) Det ser jag väldigt mycket fram emot. De ska dock inte bo hos mig, utan hos en vän till dem. Det hade nog blivit rätt trångt, eftersom jag fortfarande har många av Jennys väskor här, sedan vi (jag, Linus och Louise) hjälpte henne fly från sin manipulativa, otrevliga au pair-familj. Men hon har repat sig och går nu en tyskakurs här, och har hittat en lägenhet där hon får flytta in första maj.
Så, nu har jag uppdaterat er litegranna. Jag är ledsen att jag låter så sanslöst, överdrivet positiv (och använder på tok för många utropstecken), men med det här livet är det svårt att känna sig på något annat sätt!