Quad skates, derbyregler och Jönköpingsbesök i massor.

Jag skulle uppdatera här (nej, egentligen skulle jag läsa derby-regler), men fastnade på att googla quad skates och lyssna på Spree-radio. Förra veckan jobbade jag mycket, jämfört med vanligtvis; söndag-onsdag och fredag. I måndags var det annandag pingst, vilket är något viktigare i Tyskland än i Sverige, eftersom många här är katoliker, och eftersom det fortfarande är en helgdag får jag mer betalt. Boo-yah!
Förra veckan var fin. Camilla, Molly, Sanne och Sofia var i staden och vi hängde runt och gjorde mer och mindre turistiga saker, så som att hänga i en för varm Görlitzer Park och titta på när skådespelarsoldaterna övergav Brandenburger Tor på grund av regn. På onsdagen möttes vi upp på hubertuslounge (stället vi alltid hamnar på när vi inte kommer på något bättre, med ett akvarium gjort av en gammal TV och en garderob som döljer en trappa ner till källaren). Även Mario och Paul anslöt sig och Paul charmade som vanligt alla med sin brittiskhet och tog en massa bilder med sin kamera för att göra flera sådana där filmer som han gjorde på Tines fest, som jag länkat till tidigare.
På fredagen gick vi ut tillsammans, men innan dess var det torsdag, veckans lediga dag. Också den en extremt fin dag, för jag fick träffa hela familjen Lilja, förutom Unni och hennes make (!!!) Oskar. Vi möttes upp vid KaDeWe och spenderade sedan dagen med att fönstershoppa (okej då, de shoppade lite också; själv undvek jag att titta alltför noga på någonting) och fika. Jag och Tua var precis som vanligt, medan Siri och Asker bara var så mycket äldre och mognare helt plötsligt. Konstigt. Hur gamla är de, liksom? 12 och 10? (Nej, de är 18 och 14. Hjälp.) Lämnade dem vid halv sju för att picknicka i en park i väst, för att det var sista Ung i Berlin för sommaren.
Så! Fredag! Sent skift på jobbet, men möter upp med Marie & co plus Uncle Joel (kanadensaren vi känner som Sofia och Camilla gav titeln uncle) på Rosa Luxemburg Platz och vi går in på White Trash Fast Food som den kvällen hade klubben Death by Pop. Jag gillade stället sjukt mycket, och om det inte varit för det något enformiga "trökbandet" (citat Camilla) hade vi nog stannat längre. Som det blev så rörde vi oss mot Kreuzberg, passerade Hannibal där jag fastnade och pratade med Kai och Lisa, och sade hej till Alicia och Clara. De andra gick vidare för att hitta Champagnerie (?), men misslyckades och hamnade slutligen på Magnet. När jag skulle ansluta mig släppte de inte in mig för de skulle stänga snart (snart, my ass). Molly kom ut och vi gick till Bar 11 tillsammans och pratade. Så småningom, alltså framåt 06.30, anslöt sig Camilla. Jag stannade uppe tills Linus slutade jobbet (07.00) och vi åt frukost och jag sov hos honom.
En annan bra sak förra veckan var pyttipannan jag bara råkade slänga ihop. Tasty tasty! Att inse att jag hade potatis, korv och lök, samt ett ägg jag kunde steka därtill gjorde middagen och dagens arbetslunch till en dröm.
En mindre bra sak var när jag på träningen, igen, under samma övning som sist (40 in 10; 40 varv på tio minuter), föll på röva, för att uttrycka det lite ofint, och tappade andan igen. Tillät mig hitta den innan jag började igen den här gången, men kände mig dålig på mina glidiga (trots att det var nytvättade!) hjul. Måste verkligen köpa nya. Fast det är ju å andra sidan bra träning att köra med lite glidigare; man måste hålla emot mer. Men det är inte roligt att ramla! När man redan är trött och snabbt måste ta sig upp, och därtill ramlar på samma ställe som det brutala blåmärket från förra veckan, då tjurar åtminstone jag ihop lite. Men det är sådant som blir bättre! Och jag märkte faktiskt skillnad på andra övningar som jag misslyckats med veckan innan, som nu gick bättre. Kanske för att jag gått och tänkt på dem under hela veckan och försökt analysera fram vad som gick fel sist.

För att jag fortfarande inte lagt in bilder från mobilen får ni en från förra veckans Photo Booth-session.

Nu blev det sådär långt igen, förlåt. Sitter just nu på Café Goldberg och tittar på Ascan medan han jobbar, äter mastig choklad-cheesecake och ska plugga derbyregler. Har under dagen saknat mina föräldrar en smula, men har annars inte gjort särskilt mycket alls. Sprang in i Johnny, aka britten-med-dialekten-som-kan-smälta-järn-eller-åtminstone-alla-svenska-kvinnors-hjärnor, som visar sig numera bo ett halvt kvarter ifrån mig och blev inbjuden på middag hos dem, han och hans lägenhetskamrater, på torsdag.