Hej då, Marie.

Det har hänt mycket den senaste veckan. Men det tänker jag inte berätta om nu. Nu tänker jag berätta om Marie Lindström. För ett år sedan visste jag vem hon var. Hade liksom ett hum. Nu fattas hon mig så som Skalle-Per fattas Mattis, så som Belle fattas Sebastian, så som Lilla Anna skulle fattas Långa Farbrorn.

Hon åkte i gårkväll, vi grät på stationen, och i dag har jag hunnit tänka, kanske en biljard gånger, att "det måste jag säga till Marie!" och "det kan jag och Marie göra sedan". Och så kan vi inte det. För hon är i Sverige igen, och sedan på Island och sedan i Stavanger. Så det är klart att hon är långt i från borta ur mitt liv. Men hon är borta ur Berlin, och det känns lite som om jag förlorat en självklarhet, typ en dag i veckan eller en timme på dygnet.

Does this qualify as a derby kiss?

Mötte upp med kollegorna på en brasiliansk (?) bar på Torstraße. Det var trevligt, men jag kände att eftersom jag ville hem tidigt OCH hinna passera Bambules avskedsfirande så var det inte bra att stanna så länge. Anlände på Wild at heart vid elva-tiden kanske, och, tvärtemot planen, kom inte därifrån för än ungefär kvart över tre. Hade väldigt roligt, och brainstormade många namn med B. Fatale, Judy Gorilla och Citysin Pain. Det bästa vi kom fram till var nog ändå IKEA Knightley (som i Keira Knightley), men det funderades även mycket över till exempel Val Kyrie och sådant. Längre fram under kvällen beställde Foxy Führer in fler och fler shots och Kiddo klagade över att ha fått Mexicana i ögat. Sedan blev de allihop mest bara en stor klump av kärlek runt Bambule och mycket skålar i hennes ära utbringades. Otroligt roligt!
I lördags jobbade jag 11-17 och åkte direkt från jobbet till träningshallen, då jag hade tänkt hjälpa till som NSO (non-skating official) under the scrimmage (övnings-match). Dock blev det ingen scrimmage, då de var för få där. Istället hängde jag och Anne, en newbie-vän som också var där, med ett stort gäng hem till Foxy och tittade på Stuttgart Valley Rollergirlz vs. Glasgow Roller Girls. Tyvärr (då det är en stor rivalitet mellan Stuttgart och Berlin som ingen riktigt minns var den kommer i från) vann Stuttgart. På väg hem försökte vi gå den snabbaste vägen till Görlitzer Bahnhof, men icke, för där kom en folkmobb med täckta ansikten och bengaliska ljus och fyrverkerier och rökbomber och demonstrerade för något. Sjukt obehagligt. Bule, som skadat knät och inte kunde springa, tyckte det var en bra idé att gå fram och ta kort på dem när de kom emot oss på gatan vi tänkt gå. Själv var jag så här nära på att gå fram till henne och dra bort henne därifrån. Efter en omväg kom vi i alla fall slutligen till Görli och tog oss hem.
I söndags hade jag tidiga skiftet och åkte återigen direkt från flygplatsen till träningshallen. Vi var bara fem newbies där, antagligen på grund av semestertider och så, men Citysin och Susi Blockwell drillade oss ändå. Vi gjorde 40 in 10 UTANFÖR banan, till exempel. Vi misslyckades ju tyvärr, men bara med 55 sekunder.
Därefter hängde jag, Marie och Linus på Goldberg ett tag. Jag lärde mig derbyregler, Marie pysslade med ett avskedsalbum till sin familj och uppdaterade sin blogg (titta där för två fina Harry Potter-bilder och allmän fantastiskhet) och Linus läste innan han lämnade oss för att åka till jobbet. Det spöregnade utanför och de spelade jazz. Det kändes väldigt fint.

Det ser värre ut på riktigt.

I måndags tog jag tag i städningen och städa mitt rum, för i dag kommer ju Jesper. Eftersom det var strålande väder bestämde jag och Doro att vi skulle träffas i Volkspark Friedrichshain och åka lite utomhus. Det finns nämligen en bra, jämnt asfalterad 800 m-bana där. Efter att vi tröttnat på den tänkte vi att vi skulle kolla om man kunde åka någon annanstans. Det kom en backe. Jag hade hög fart, men tänkte att ja ja, den måste ju klinga av så småningom. Bara det att sedan kom det kullersten. Så för att slippa kullerstenen gjorde jag istället en baseball slide på asfalten. Det tyckte mitt lår och min armbåge om. Doro och jag tog oss till ett café och rengjorde lite, åkte sedan lite till och skiljdes därefter åt. (Derby kiss - sår orsakade av roller derby.)
Jag tog mig hem till Linus och träffade hans far Dennis. Fick sitta med en isblåsa mot benet. Marie anlände, vi gick och tog ut pengar och jag köpte en döner, och sedan gick vi och drack kaffe först på Kantina des Hugos och sedan på Goldberg. Ascan jobbade och tyckte synd om mig, fin som han är. Derrick, Bruno och Luisa dök också upp.
Så idag har jag gått upp, ätit och varit på apoteket tvärs över korsningen och köpt gasbinda och plåstertejp, för såret vätskar sig och är allmänt äckligt. Ska eventuellt göra något vettigt snart, typ laga lunch, innan jag åker och möter Jesper på flygplatsen.

Lite mer Harry Potter, derbyhäng och Rubber.

Så, i måndags färgade Linus min utväxt inför premiären på tisdagskvällen/-natten.
I tisdags försökte jag köpa nya knäskydd, men skateshoppen vid Alexanderplatz hade inte så mycket inne för att deras leverantör hade lov. Jag tog mig till Mollys och Andreas (aka Master Blaster och Furious Anger) blivande affär i stället, och lyckosamt nog var de där. Dock var de lite upptagna med någon kvinna som hade något med huset att göra, men Julia, en annan newbie, dök upp tillsammans med sin pojkvän, så vi hängde lite. Det slutade med att jag köpte toe guards i stället, i en vacker mörklila färg. Men borde ta tag i det där med ordentliga knäskydd.
Vi träffades hemma hos Madde före premiären och gjorde oss i ordning. Hon hetssydde en FANTASTISK klädnad och tittade på sjätte filmen samtidigt, medan vi andra gjorde oss i ordning och åt pasta med tomatsås. För bilder refererar jag till förra inlägget.
Jag var lite rädd för onsdagen, för när jag gick och lade mig på tisdagskvällen kände jag mig otroligt tom (Post-Potter-Depression?). Jag spenderade onsdagen med hemmafix; försökte baka hallongrottor, till exempel. Jag säger försökte, för resultatet ser INTE ut som hallongrottor. Snarare typ... Kokoskakor utan kokos med stelnad sylt som sjunkit till botten. Men de smakar i alla fall gott.
På kvällen var det träning. Sista cirkelträningen! Skönt, för det är egentligen inte alls min grej. Vi var många newbies där, och efteråt satte vi oss utanför spätkaufet mittemot och tog en öl och umgicks. Väldigt fint! När de avancerade var färdigtränade joinade vår tränare Citysin Pain oss också. Vi pratade derby och regler och det var fint. Sedan cyklade jag snabbt hem, raggarduschade och anslöt mig sedan till Paul, Mario och Polly på Ankarklause (?), en bar vid Kottbusser Brücke, där turkiska marknaden är. Det var väldigt roligt, och av okänd anledning var stämningen på topp. Efteråt träffade jag Elisabeth och Hilda och vi gick till Magnet. De åker nämligen nästa vecka, och med tanke på att jag jobbar både lördag och söndag kan jag ju inte festa med dem i helgen, så det blev lite onsdagsfest. Tyvärr var det inte riktigt min stil på Magnet, men det var ju i alla fall trevligt sällskap!

På torsdagen fick jag hoppa in och jobba två timmar för Anne (chefen) är på semester och Hanna och Annett (typ vice-chefer?) skulle arbetsintervjua Elisabeth. På kvällen hade vi filmkväll här hemma. Vi såg Rubber, en ytterst märklig typ splatter-komedi om ett telekinetiskt däck. Faktiskt fruktansvärt underhållande. Efteråt åkte jag till Potsdamer Platz och mötte Bambule/Jules, en av mina tränare (som är uttagen till Tysklands landslag i roller derby!!!), och tillsammans tog vi oss österut och hamnade slutligen med varsin öl på några trappor vid Frankfurter Tor. Lustigt nog kom Doro, min bästa derby-kompis, och hennes kompis Johannes förbi, så det blev en riktigt härlig och sen kväll. Jules är snäll och lätt att prata med och har ett väldigt fint namn (Julia) som hon hatar, haha.
I morse kom Jenny förbi. Tillsammans tog vi oss till turkiska marknaden och sedan till ett Bauhaus för jag behövde gaffatejp till min cykel och mina handledsskydd. Köpte mörkgrön. Najs. Därefter hamnade vi även på ett dm (de har typ hygienprodukter, smink och hårfärg och sådant) där jag investerade i en engångskamera. Marie åker ju snart och jag vill definitivt ha bilder av henne på min vägg. Naturligtvis även av mina andra vänner, men det var mest för hennes skull jag köpte den. Satan, vad jag kommer att sakna henne. Usch.
Första bilden tog jag dock på Johnny, för jag tittade förbi hos honom på vägen hem. Tillsammans åt vi nästan två liter danska jordgubbar (de smakade nästan som svenska!) och pratade om derbynamn och ordlekar och vilken kändis man helst skulle vilja träffa.
Nu ska jag städa innan jag i kväll går ut med mina kollegor. Kikar nog även förbi på Jules avskedsfest en sväng, hon åker till Manchester för en månad på söndag. Kan inte vara ute för länge dock, jobbar ju i morgon.

The remnants of Draco Malfoy.

Jenny hjälpte mig att få in rätt känsla med detta fantastiska Dark Mark.

Gick med Madde, Linus, Jenny och Marie på Harry Potter-premiären. De visade bägge delarna av sjunde filmen. Vi gick all-in med utklädnad och allt. Madde sydde en kåpa/mantel/klädnad! Ni får som vanligt enbart halvkassa Mac-bilder, så ni får ett hum om hur jag såg ut. När vi gick ut från biografen blev vi intervjuade av tysk tv. På tyska. Kära jistanes.

Pre-PPD; pre-post-Potter-Depression.

I måndags var det för dåligt väder, men jag prövade mina utomhushjul på Tempelhof i tisdags. Vaknade tidigt, gjorde mig i ordning, tänkte ta cykeln - men nej! Den var ju lämnad hos Marie på grund av misstänkt trasighet. Och eftersom knäskydden inte gick ner i väskan så gick jag från mig till Tempelhof iförd knäskydd. Det såg nog lite knasigt ut, särskilt med tanke på hur enorma de jag har är.
Själva åkandet var svettigt (inte så smickrande, alltså), och slutade med att jag när jag försöker åka baklänges fastnar med vänsterfoten i en spricka, ramlar baklänges och knäar mig själv i ansiktet. Jag var så tacksam att inga kameror fanns i närheten. Blev dock lite orolig, ringde (och väckte) Ascan, då de bor närmst Tempelhof av alla mina vänner, som sade åt mig att komma dit. Så för andra gången under de få månader vi känt varandra fick jag komma dit och hålla en kyld flaska alkohol mot en rullskridskoskada. Sist var det en flaska vin mot knät; denna gången var det en flaska gin mot läppen. Fläskläpp undveks, hela hushållet väcktes och jag fick en ordentlig frukost på köpet. Jag borde ringa och väcka folk oftare. Hängde sedan med Ascan, Bruno, Luisa och till och från även Derrick i några timmar.
Efter hemkomst och dusch bestämde jag träff med Johnny och Boris, och tillsammans gick vi till turkiska marknaden. Jag gjorde lite snabba inköp medan de åt glass, och sedan rörde vi oss hemåt. På vägen plockade jag upp min cykel hos Marie och konstaterade att det fattas en mutter för att hålla uppe den bakre stänkskärmen. Gött.
På kvällen träffade jag och Marie Louise och hennes två vänner Mariana och Jacob, då det var Louises sista kväll. Vi hängde på en jättemysig italiensk restaurang, men eftersom jag hade det tidiga skiftet i onsdags var jag tvungen att gå tidigt. Hej då, Louise. Satan, vad jag kommer sakna dig.
I onsdags hade jag alltså det tidiga skiftet, och åkte direkt hem till Johnny och Boris efter jobbet. Fick en öl, tänkte att okej, träningen börjar om fem timmar, det är lugnt. Fick en öl till. Insåg att klockan plötsligt var på tok för mycket och att allting plötsligt var väldigt stressigt, om jag ville hinna sova och äta före träningen. Men det löste sig; jag skippade cirkelträningen och körde bara direkt på rullskridskor. Det var lite ovant med nya, breda hjul (mina gröna, fina Poisons), så jag övade lite standardgrejer och sedan hopp igen, bara för att det var roligt. Drog sedan till musikquizet på Madame Claude där jag mötte upp med bland annat Joel och Jacopo.
I torsdags, efter ett trevligt litet besök vid Schlachtensee med Marie på eftermiddagen, mötte jag upp med min kära bror Hannes som var i staden för modemässan Bread and Butter. Vi drack öl och pratade på Hubertuslounge och det var väldigt trevligt. Tyvärr hann vi inte träffas mer under hans korta, intensiva vistelse här, men förhoppningsvis kan jag kanske hälsa på honom och Carro i Köpenhamn någon gång.
I fredags drack jag kaffe med Marie vid kanalen, och umgicks med Maria på samma sätt. Vi mötte sedermera upp med hennes pojkvän Vasko/Vasco och gick på turkiska marknaden. Jag blev nöjd när jag bland annat köpte tre fina avocados för 1€. Vi delade även på en kista, eller snarare kartong som man kanske skulle säga på svenska, mango. På kvällen kom Marie hit och somnade till Harry Potter and the Half-Blood Prince i mitt knä och vi drack vinbål och mös.
I går hjälpte jag Lenno att förbereda hans födelsedagsfest; han fyllde år i våras någon gång men hade fest först nu, i samband med avslutad utbildning. Vi gjorde pastasallad. Efter jobbet mötte jag så upp med festen en bit utanför Berlin. Jämte ett nedlagt bryggeri i vad jag misstänker var gamla statliga lokaler spelades metalmusik (för det var festens tema) och det fanns grafitti och en eldtunna och två grillar och pastasallad och trevliga människor och bara allmän härlighet. Gick bland annat på en upptäcktsfärd i de gamla lokalernas övre våningar med Lenno och Conrads vänner Hank och Arne. Hank hade en cykellampa som naturligtvis dog när vi var inne i ett mörkt rum. Vi tog oss tillbaka genom mörka korridorer och ingen skrämde mig och de var bägge så väldigt lugna att till och med jag, min mörkerrädsla till trots, förblev lugn.
I dag hämtade jag upp Marie och vi tog oss till Arena för loppmarknaden, i hopp om att hitta saker till våra Harry Potter-utklädnader. På tisdag går tolv års fanatism i hamn. Vad ska ersätta det? Det känns läskigt och alldeles fantastiskt. I veckan har jag tittat på alla filmer utom den första (som sågs för ett par veckor sedan) och den tredje, för den har jag sett så otroligt många gånger, och i kväll såg jag och Marie A Very Potter Musical. Allt för peppen inför tisdag!
I dag var det även träning, som alltid på söndagar. För första gången klarade jag mig igenom hela 40 in 10 (40 varv/10 min) utan att missa ett enda varv på grund av fall. Dock var jag extremt egoistisk genom hela grejen och såg till att hålla mig långt fram hela tiden och var kanske inte mitt mest hjälpsamma jag, men det kanske är sådant man kan bättra på med tiden.
Naturligtvis har jag även jobbat i veckan. Har nästan läst klart Portia de Rossis självbiografi Unbearable Lightness om att ha anorexia och försöka dölja sin homosexualitet i 1990-talets Hollywood. Hon spelade Nelle Porter i Ally McBeal, bland annat. Väldigt intressant!
Nu ska jag sova. Är extremt trött. I morgon ska Linus bleka min utväxt; Draco Malfoy har ju ingen utväxt!

Outdoor wheels.

Det var som tortyr att bara titta på under träningen. Jag var där i lite drygt en timma och tittade på medan de andra lärde sig att blocka. Jag ville också! Förhoppningsvis kan Doro lära mig lite på onsdag. Molly dök upp med utomhushjulen jag beställt i alla fall, så nu efter jobbet har jag monterat på dem i hopp om att det inte ska vara regnigt i morgon före jobbet. Och i morgon bitti ska jag dessutom få skypa med mina föräldrar, för första gången sedan jag kom tillbaka ner efter semestern. Jag saknar dem väldigt mycket.

Die Dreigroschenoper, kulturpoäng och kommande farväl.

I går kom Linus och Marie förbi och jag somnade medan de tittade på Harry Potter and the Chamber of Secrets. Innan vi hann titta klart var vi dock tvungna att dra i väg, för vi skulle se die Dreigroschenoper på Berliner Ensemble. Alltså, vi skulle se Tolvskillingsoperan på Bertolt Brechts egen teater. Vi badade helt enkelt i kulturpoäng. Det var ett häftigt upplägg med mycket duktiga skådespelare, som påminde lite om Sotarna i Kalle Stropp och Grodan Boll, vad det gäller rörelsemönster och delvis även smink. Tur att vi hade Tine med oss, som i pausen och efteråt kunde förklara de finare detaljerna som vi icke-modersmåliga kan ha missat. Hon är så pedagogisk!
Därefter tog vi oss till Görlitzer Bahnhof och mötte Louise, Petter, Mariana, Jenny och en till kille, vars namn jag tyvärr glömt, på Hannibal. Det är ju nämligen Louises sista helg. Hon åker på onsdag. Gah! Alla måste sluta åka! Om två veckor kommer den största smällen av de alla, när Marie lämnar mig, och jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till. Jag kommer väl dränka mig i derby.
I dag får jag tyvärr inte vara med på träningen om ett par timmar, för jag måste till jobbet. Bytte till mig det här skiftet så jag skulle kunna vara ledig nog att gå på Harry Potter om en och en halv vecka. Utklädd, så klart.

The sheer happiness of having danced for hours on end.

Kom just hem från Citysin Pain och Lizzy Slaughters gemensamma födelsedagsfirande på Privatklubb. Åkte dit direkt efter jobbet, så med mig hade jag en tom matlåda och en bok. Trodde det skulle vara bökigt. Trodde att det eventuellt skulle vara awkward. Det var det inte. Inte alls. Istället dansade jag typ konstant i minst tre timmar, troligen snarare typ fyra, till fantastisk musik. Jag tror att det under kvällen spelades ungefär tre låtar jag inte kände igen. Jag dansade tills jag fick håll! I morgon lär jag ha träningsvärk, men det är okej, för det ska ändå vara dåligt väder. Jag ska försöka locka hit Linus med oändliga mängder ananas och Harry Potter and the Chamber of Secrets. Kanske kan vi även kolla upp lite eventuella Alp-planer inför vintern. Fast som läget är nu är jag inte säker på hur katten jag ska kunna lämna mina fantastiska Berlin Bombshells.

Förresten; hedersomnämnande till Alex från Stockholm Roller Derby, för hennes frikkin' awesome dance moves.

My sweet wheels.

Skulle ha lagt upp detta i morse, men blogger var ut funktion.
Kom på att jag ju glömt visa er mina nya rullskridskor! De gamla, de jag köpte i Mauerpark, gick sönder första träningen; de var verkligen inte gjorda för att bromsa med, kan man säga. Eller åka fort. Eller något alls. Så nu är de prydnad!

Hjulen är köpta separat för bättre grepp på det gymnastiksalsgolv vi övar på. Jag tröttnade på att glida av banan och landa på låren, så säg hej till mina gröna, fina Poisons med!