fredag 22 april 2011

So we made our own computer out of macaroni pieces and it did our thinking while we lived our lives.

Ah, så det där med att blogga har väl gått lite sådär på sistone. Det var otroligt trevligt att ha mamma och pappa här, och nu senaste helgen var även min finaste Mikaela här. Vädret var fantastiskt, så vi spenderade majoriteten av vår tid i parker, vilket har resulterat i att jag faktiskt är lite solbrun.
Annat trevligt som har hänt är att jag och Marie var på Belle and Sebastian! Alldeles fantastiskt. Där träffade vi även Johan, även han från Jönköping, som hade besök av Sanna och Annie från Jönköping. Dessutom var Tine, en av tjejerna jag var i Köln med, där med sin vän Mario. Som Scott (en kille jag träffade i Berlin för ungefär två år sedan) berättat för mig så är tyskarna verkligen otroligt dåliga på att dansa på konserter, så det var ungefär mest bara vi som skakade loss. Jag fick en nick av sångaren, Marie fick en setlist och Annie blev uppdragen på scenen! Frikkin' awesome.
Linus och jag höll för ett par veckor sedan i musikquizet på Madame Claude, det som vi besökt själva några gånger. Det gick otroligt bra! Vi var lätt ballast. Då var dessutom Jakob och Sebastian från Jönköping i staden, så det var en kul kväll.
Mitt födelsedagsfirande ja! Mamma var ju här på min födelsedag, och vädret var jättefint (om än inte lika varmt som den senaste veckan) så vi gick runt och shoppade och fikade och hade det trevligt. På kvällen hade jag stämt träff med ett gäng vänner och tillsammans gick vi till Hubertuslounge. Det kom extremt många fler än jag trodde att det skulle göra; det är otroligt fint att veta att man har vänner i den här staden.
Dagen efter var det tyvärr Jacopos sista dag i Berlin. Men han kommer tillbaka i maj! Vi firade av honom med rundpingis på Doktor Pong.
Jag trivs otroligt bra med mitt nya jobb och mina nya arbetskamrater. Den senaste månaden har jag läst ungefär 5-6 böcker. Sakta men säkert börjar jag kunna rekommendera böcker, och därmed även sälja dem. Score! På torsdag ska vi gå ut, alla från jobbet, tillsammans.
Annars har det varit lagom mycket fester och så med; allting drar liksom igång med det fina vädret. Tine hade födelsedagsfest hemma hos sig, med cupcakes-, glitter- och öl-tema. Jag kom direkt från jobbet och hade inte hunnit äta middag, så middagen bestod av mumsiga cupcakes. Nyttigt!
Jag lär dessutom känna fler och fler människor, tyskar särskilt, genom mina andra nya vänner. Häromveckan umgicks jag med Mario, som var med på Belle and Sebastian, och vi lyckades böja bakhjulet på min cykel när han skulle skjutsa mig på pakethållaren. Hans rumskamrat Alex, som kan en del om cyklar, sade att han aldrig sett en sådan åtta på ett hjul. Väldigt lyckat. Så min cykel står för tillfället kvar hos dem, och Mario, som jag tror känner sig lite skyldig till att den gick sönder, har tagit den till en cykelaffär för att se vad det skulle kosta att fixa den och så. I övrigt så hängde vi på hans tak den dagen! Det är inte alltid öppet upp dit, så vi hade tur. Fantastisk utsikt över Neukölln; man såg Rathaus Neukölln och hela vägen bort till Tempelhof, samt hela vägen till tv-tornet. Min vän Sascha har berättat att om man vill bygga högre än sex våningar i Berlin så måste man betala extra, så därför är de flesta husen i ungefär samma höjd. Bra grej.
På tal om Sascha så var vi på TV- och datorspelsmuséet tillsammans! Ja, det finns ett TV- och datorspelsmuseum här. Lätt ballaste muséet hittills! Jag fastnade för ett jättegammalt spel (typ 1978, tror jag) som jag tyvärr har glömt bort vad det heter (något på Z), där man bara skriver korta kommandon, så berättar spelet, i skrift, vad man ser eller vad man kan göra. Jag fastnade lite, kan man säga.
På onsdag kommer Hannes och Carro hit! (Alltså min äldsta bror och hans flickvän.) Det ser jag väldigt mycket fram emot. De ska dock inte bo hos mig, utan hos en vän till dem. Det hade nog blivit rätt trångt, eftersom jag fortfarande har många av Jennys väskor här, sedan vi (jag, Linus och Louise) hjälpte henne fly från sin manipulativa, otrevliga au pair-familj. Men hon har repat sig och går nu en tyskakurs här, och har hittat en lägenhet där hon får flytta in första maj.
Så, nu har jag uppdaterat er litegranna. Jag är ledsen att jag låter så sanslöst, överdrivet positiv (och använder på tok för många utropstecken), men med det här livet är det svårt att känna sig på något annat sätt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar