Mitte och Bob Corn.

Den första dagen med Hannes och Carro så drog vi runt i norra delen av Mitte/södra Prenzlauer Berg. Det är ett område som jag har haft absolut noll koll på, men det är så mysigt! De bor där hos sin vän Mark (Marc?), och butiken Happy Shop där han arbetar ligger också där. Mark var tyvärr tvungen att arbeta, men jag, Hannes och Carro drog runt och tittade i butiker och satt på café och drack öl i samma park som jag drack öl med Henric, mamma och pappa i, när de var här i höstas. Så är cirkeln sluten, kanske? Vi passerade bland annat en fantastisk tidnings-/bokaffär, där jag hittade en rolig bok som hette celebrity hair styles; den hade alltså skisser av kända människors frisyrer och så skulle man gissa vem det var. Jag lyckades identifiera Björn Borg! Men tyvärr låg boken lite utanför min budget för tillfället.
Vi skiljdes åt när jag skulle träffa Mario vid Senefelderplatz, för vi skulle se Bob Corn, en italiensk singer/songwriter. Efter en öl och en delad portion potatisklyftor dök Paul (britten som var med i Köln) och hans lägenhetskamrat Johanna upp, samt Marie, som hade sin sista kväll i Berlin före sin semester.
Bob Corn är ett geni, men jag var tyvärr tvungen att dra tidigt, då jag skulle ha morgonskiftet på jobbet dagen därpå. Marios lägenhetskamrat Alex som dykt upp skulle också upp tidigt, och eftersom de bor ungefär 500 m från mig så gjorde vi varandra sällskap. Tyvärr tog det oss en timma hem, eftersom vi råkade missa vår station och fick krångla oss fram med buss istället. Men det var väldigt trevligt! Vi pratade sagor och han lånade mig en tysk sagobok som jag tyvärr inte kommer ihåg vad den heter, som jag lyckades glömma på jobbet dagen därpå. Jag fick också stoltsera med att Mio, min Mio är skriven av Astrid Lindgren, och inte av någon tysk, som han trodde.
Efter fyra timmars sömn steg jag upp och överlevde ett 6,5 h-pass på jobbet. Skratta ni, men det är ganska ansträngande. Och dålig luft! Men sedan var jag tvungen att åka hem och sova. Därefter handlade jag mat och tillagade den. Spännande liv i Berlin! På kvällen var jag kort hos min kollega Lisa tillsammans med några andra kollegor: Hanna, Riccarda och Liz. Det skulle nog komma fler dit så småningom, men jag skulle träffa Hannes och Carro och se Bob Corn igen, så jag var tvungen att dra tidigt.
Så! Han spelade kanske 200 m från mitt hem. Hannes och Carro hade med sig deras vän Linda, och vi mötte Mario där. När konserten var över spenderade jag kvällen med att pendla mellan bordet med bror, svägerska och vän och bordet med Tine, Mario, Alex, Linus, Emilia och Alex mexikanska väninna vars namn jag naturligtvis glömt. Dåligt, Julia. Det var väldigt fint i alla fall. Kvällens höjdpunkt kan ha varit när Mario försökte förklara Faust för mig, och applicera det på situationen. Mycket underhållande.
Idag är planen att vi ska åka turistbåttur, jag, Hannes, Carro och Linda. Ikväll ska Jenny sova hos mig, för i morgon får hon flytta in i lägenheten vid Ostkreuz som hon ska dela med två tyskar! Yay! På tal om det så måste det finnas ett bättre ord än "lägenhetskamrat". Men man kan ju inte säga sambo? På tyska är det bra: Mitbewohner, alltså "medboende". Engelskans flat mate är ju också kort och bra, men när man översätter det så blir det ju på tok för långt och krångligt. Förslag?
Ett till löjligt problem (ett problem jag gillar att ha, förresten) är att jag har för lite plats i min bokhylla. Jag har redan fått börja ställa böckerna jag redan läst i en rad bakom de jag inte läst, och ändå får alla inte plats.