Skolkrångel och trevligare saker.

Nehej, inte så yay, tydligen. Förutom att jag ännu inte lyckats hitta någon form av konkret plan med datum på när föreläsningarna kommer ut eller sådant, så måste jag på något sätt arrangera en godkänd tentamen här nere. Inklusive tentamensvakter och sådant. Hur då?! Det där med distanskurs är tydligen inget man får göra utomlands, verkar det som hittills. Allting gällande skolan har hittills enbart varit krångligt och jag känner den fina gamla skolångesten krypa sig nära bara jag tänker på det. Men det betyder inte, som det gjorde förr, att jag skjuter undan och skjuter upp, utan jag försöker ta tag i det. Mailar med sekreteraren och försöker se om jag kan göra något med den enda boken jag har, Matematisk statistik. Det kan jag inte. Så efter att ha gjort vad jag kan så återgår jag till att tänka på andra, trevligare saker.
Som i måndags! Då jag efter jobbet träffade Bambule som är tillbaka från Manchester. Vi åt middag på en vietnamesisk restaurang (hennes favorit) och sedan var tanken att vi skulle ta en öl någonstans. Men hon började må dåligt, misstänkt vätskebrist, så jag följde henne hem, tvingade henne att dricka vatten och sov sedan på hennes soffa. Så okej, det var kanske inte enbart trevligt, men fram tills hon började må dåligt så var det trevligt!

Paul och Tine (och Lara) i Mensa.

Som i tisdags! När jag hängde med Paul, Tine, Mario, Tabea, Lara och fler av deras vänner i Mensa, som inte är en intelligensgrupp som jag länge trodde, utan deras universitets skolmatsal. Efter en rätt så billig måltid skiljdes vi åt och jag åkte hem och åkte senare till träningen. Som tyvärr inte var så trevlig. Ligan har haft paus i augusti, så min senaste riktiga träning (förutom den med West Coast Bombshells när jag var i Sverige) var bootcampet för några veckor sedan. Jag har ju åkt mycket utomhus sedan dess, på Tempelhof, och känt mig mycket bättre, mer säker på mina rullskridskor, inte så rädd för att ramla utan fångar mig genom att hoppa runt med fötterna och sådär. Jag hade helt enkelt en ganska bra känsla gällande min åkning. Men allt var lögn och självbedrägeri: jag suger fortfarande och jag är definitivt fortfarande bara en newbie (nybörjare). Det gick kort sagt skitdåligt och jag fick mitt ass kickat och mitt självförtroende nedknockat (engelska uttryck på semi-svenska; det är så jag rullar). Men återigen kom Ascan till min räddning och bjöd hem mig till dem på middag efter träningen; de hade en massa trevliga människor på besök, och även om jag åkte tidigt för att jag var dödstrött så är jag glad att jag åkte dit.

Lara, David, Jutta, Tine, Linus, Paul och så Tabea som ligger.

Som i går! I går var enbart fantastiskt. Det är tyvärr Pauls sista vecka innan han flyttar tillbaka till Cambridge, så han turistar sig just nu igenom de sista sakerna. Detta i kombination med att Tine hade besök och är en otroligt organiserande människa ledde till att vi samlades ett gäng på Warschauer Straße (vissa av oss i tid, andra inte) och tog S3 ut till Müggelsee.
Vi skulle nämligen paddla kanot! Det resulterade i två kanoter och en kajak. Det började med mig och Paul i en kajak, där Paul satt bak och skulle styra. Det gick ungefär lika bra som när jag skulle styra när vi paddlade med familjen i juni; alltså inte alls. Vi hade kunnat vinna en slalomtävling, dock! Efter att ha paddlat så (dvs genom buskar och in i kanter) genom "Neu Venedig":
Paul: It's like paddling through a garden center!
Jag: My mum would love this.
Paul: You know you're having a good time when your first thought is "my mum would love this".

Kayak crew, David och jag.

(OBS! Han var inte ironisk.)
...så bytte Paul och David plats, mitt ute på kanalen. Från kajak till kanot. Mirakulöst nog gick det bra och David hade förmågan att styra, så vi blev ett jättebra team! För bra, för plötsligt paddlade vi mycket snabbare än de andra. Så efter att vi fikapausat vid en boj ute på Kleine Müggelsee så skötte David paddlandet själv. Inte mig emot!
Efter matlagning hemma åkte jag till träningshallen och var score keeper vid scrimmagen. Det var trevligt, som vanligt! Fast lite läskigt när en tjej blev tacklad och trillade och gled in i den låga plinten jag satt på, och plinten liksom gled iväg (nej, den hade inga hjul på sig). Tur att jag satt i skräddarställning, annars hade mitt ben kommit emellan. Sedan skjutsade Chemical Ketchup hem Pocket, Emmazon och mig. Yay! Snälla människor!
Men nu måste jag faktiskt sluta; jag spillde just te i min säng och mitt rum är i desperat behov av städning. Jag råkade börja städa i går kväll när jag välte ett glas vatten. Precis jämte mina böcker! Panik! Men eftersom jag då ändå var tvungen att flytta på hälften av dem för att torka upp så kan jag ju lika gärna flytta på resten och torka där med. Om jag hinner. Jag måste ju faktiskt duscha före jobbet. Jag kanske kan göra det senare. Mm, så gör vi. Senare.