Epic.

Och nu är biljetten bokad, en enkelbiljett, ingen återvändo, icke ombokningsbar. Om två veckor vid den här tiden sitter jag i ett ännu okänt rum på en ännu okänd adress tillhörandes en ännu okänd familj, i den relativt familjära staden Berlin. Ja, allting låter stort och episkt, men det är ju så det känns.
I morgon ska jag gå på staden med ms Glasgow för att ordna saker för resan, såsom att hämta ut biljetten och skälla på 3 för att jag inte sett min mobil på ungefär fyra veckor, och inte hört något om den på ungefär två. Likväl kommer andra triviala inköp utföras, som även de kommer kännas underligt episka. "Kommer denna ögon-makeup-remover vara det sista jag köper i Jönköping?" Ni förstår, episkt.