Jag blev mycket nöjd med min hårklippning, måste jag säga. Dock får ni ingen bild på det just nu. Min kamera har bestämt sig för att den har objektivfel, och för att datorn ska reagera på att jag har kopplat in iPhonen så måste den slås på med iPhonen inkopplad. Så allt får förbli bildlöst, precis som vanligt!
I tisdagskväll fick Conrad och Lenno reda på att de inte var bland de 99 bästa bidragen i tävlingen, så de hade en självömkningsfest. Jag och Linus tittade på Veronica Mars och the Social Network. Efter halva Social Network kom Louise och Jenny förbi med vin, så vi åt kakor och tittade på film och drack vin.
I onsdags träffades jag, Gabriella, Oliver, Linus och Marie för att luncha på toppen av Kreuzberg i Viktoriaparken. Kreuzberg är alltså både en stadsdel och ett berg, här syftar jag på berget. I solsken inmundigade vi lyckligt tre olika sorters pastasallader och Maries pizzabullar, då hon var den enda av oss med fantasti; eller tid i alla fall. Efter att mättnaden på både mat och utsikt infunnit sig gick vi ner till ett litet café och drack kaffe (Linus drack såklart te, för han är en märklig typ, som inte dricker kaffe). Arbetskamraten Gina ringde och frågade om jag kunde arbeta på kvällen, för Kai var sjuk, och jag sade ja.
Så på kvällen var det jobb som gällde; med Kai sjuk och Ascan i München så hade jag inga särskilt hga föväntningar. Men det visar sig att den andra bartendern, som även han, förvirrande nog, heter Kai, var riktigt trevlig, och den andra servitrisen var Sandra. Sandra jobbade jag med första gången jag provjobbade, och hon är riktigt snäll och hjälpsam. Framåt kvällen kom några vänner till mig förbi, och även om jag inte hade mycket tid att prata med dem så var det fint att ha dem där. Jag fick sluta vid tolv, och precis då kom det in en britt och frågade om vägen till Oranienstraße. Han var ensam och jag erbjöd honom att hänga med oss. Dock gick majoriteten av de andra strax därefter, men jag och Rob, som han hette, hängde med Dan (en annan britt som jag nämnt tidigare) och en tjej till till kptn, en bar längre österut. Efter en öl där gick vi till Monster Ronson's Ichiban Karaoke och hyrde ett bås för den sista timmen de hade öppet.
Dagen därpå, det vill säga i torsdags, möttes jag och Rob vid Café Marx och brunchade, innan vi tillsammans åkte till Alexanderplatz för att, i mitt fall, äntligen gå den där alternativa Berlin-turen som Marie rekommenderade redan i september. Den var otroligt intressant, men ganska lång, så när den avslutade på Tacheles gick vi till en irländsk pub i närheten och åt middag. Efter en idé om att träffas och se Black Swan senare skiljdes vi åt. Det blev dock ingen bio, för den gick så sent, men istället träffades vi ett gäng i närheten av där svenska kyrkan har sin verksamhet och gick på en liten jazzbar som Jenny kollat upp.
Idag har jag i princip bara gått upp och startat en tvätt och ätit frukost och lunch. Ikväll blir det jobb igen! Jag jobbar som Dolly Parton-sången: 9-5, bara det att det är 9-5 på natten och inte på dagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar