tisdag 8 februari 2011

Pfannkuchen och rullskridskor och trevligt sällskap.

Det blev inget Teufelsberg för mig i lördags, för en kille undrade om jag kunde ta hans pass på jobbet, och eftersom jag måste ha råd med en cykel till så svarade jag ja. Så i lördags var i princip vakna, göra mig i ordning och åka tillbaka till jobbet. Det var en helt stört stressig kväll, men det gick ändå. Efter tio timmars jobb utan fem minuter att sitta ner så orkade jag inte ta bussen direkt, utan satt och pratade med en arbetskamrat och en kompis till honom och drack Almdudler.
I söndags vaknade jag av att Linus ringde och föreslog brunch. På väg dit var jag tjurig, med ursäkten att jag inte hade ätit något på ungefär 22 timmar. Det blir så när man jobbar och sedan bara stupar i säng. Till slut ankom jag till cafét de satt på i Prenzlauer Berg och inmundigade där en gudomlig macka. Därefter tog vi, det vill säga Linus och brodern Josef, Marie och Jenny, oss till Mauerpark för att jag skulle kolla på en ny cykel. De kostade 65€ och jag orkade inte hålla på och pruta, så jag bara gav upp och vi var på väg ut från marknaden när jag såg dem. De fantastiska rullskridskorna. I min storlek. För 18€. Jag var tvungen att ha dem, så var det bara. Det är alltså dem ni fick en bild på i söndags. Från Mauerpark drog vi vidare till vad som skulle vara en stor loppmarknad här i Neukölln. Det var kanske tio bord. Efter tio minuter gick vi ut från huset igen, efter att jag snott en Belle and Sebastian-plansch åt Marie (inte från någon försäljare, utan från väggen; de är ju ändå slutsålda, så det behövs inga planscher för deras spelning längre - ja'nte bitter).
Jag åkte hem och tänkte sova lite, men det hände ju såklart inte. På kvällen spelade vi Maffia här i lägenheten, vilket var väldigt trevligt. Conrad och Lenno var också med.
I måndags vaknade jag till om inte sol, så åtminstone torr mark. Jag beslöt att det var dags att pröva rullskridskorna. Jag ringde Gabriella och Oliver, och erbjöd dem en promenad tvärs över den nedlagda flygplatsen Tempelhof. De var positivt inställda till idén och väl där var de positivt inställda till mina rullskridskor. Jag lyckades ta mig tvärs över parken på en av landningsbanorna utan att ramla en enda gång. Att jag sedan höll på att dö av min dåliga kondition är en annan sak. Och att jag såg ut som ett fån när jag försökte åka baklänges är en helt annan sak. För jag var lycklig. Efteråt åkte vi hem till dem och fikade på Pfannkuchen/Berliners/syltmunkar. Det var både gott och trevligt.
Vid sju var det jobb som gällde, och jag jobbade med två av mina favoritkollegor: Kai och Ascan. Det var förvånansvärt mycket drag för en måndagskväll mellan ungefär nio och halv tolv, men sedan slutade Kai och jag hade plötsligt bara fyra bord att ta hand om, som troppade av allt eftersom. Efter jobbet gick jag och Ascan till Bar 11, en bar som i princip aldrig har stängt, där jag, han och Kai var i lördagsmorgon efter fredagens jobb.
Idag har jag i princip bara gått upp och ätit frukost, och pratat lite på skype med Malin. Strax ska jag åka till Linus som ska klippa mig med hårtrimmern jag fått låna av Ascan. Fast först ska jag handla mat. (Rummet panikstädades ju nämligen lite snabbt i söndags före maffian kom.)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar