Bye bye Berlin! (Snart, i alla fall.)

I morse på jobbet fick jag en uppenbarelse. Jag har inte varit helt bekväm med Berlin, för att jag liksom kört fast. Jag följer inte längre en dröm; alltså är det dags att ge sig av. Om jag inte lät en pojk stå i vägen för mig när jag flyttade hit, kan jag inte låta ett jobb eller en sport stå i vägen för mig när det är dags att dra vidare på nya äventyr. (Det var och är naturligtvis även vänner inblandande både då och nu, men de finns ju alltid kvar på ett annat sätt.) Jag har ingen bestämd tidpunkt än, men det kommer att hända senast maj/juni.
Tillfälliga tanken är hem, Norge, alperna, Australien, Nya Zeeland. Because I'm worth it.