I måndags var det för dåligt väder, men jag prövade mina utomhushjul på Tempelhof i tisdags. Vaknade tidigt, gjorde mig i ordning, tänkte ta cykeln - men nej! Den var ju lämnad hos Marie på grund av misstänkt trasighet. Och eftersom knäskydden inte gick ner i väskan så gick jag från mig till Tempelhof iförd knäskydd. Det såg nog lite knasigt ut, särskilt med tanke på hur enorma de jag har är.
Själva åkandet var svettigt (inte så smickrande, alltså), och slutade med att jag när jag försöker åka baklänges fastnar med vänsterfoten i en spricka, ramlar baklänges och knäar mig själv i ansiktet. Jag var så tacksam att inga kameror fanns i närheten. Blev dock lite orolig, ringde (och väckte) Ascan, då de bor närmst Tempelhof av alla mina vänner, som sade åt mig att komma dit. Så för andra gången under de få månader vi känt varandra fick jag komma dit och hålla en kyld flaska alkohol mot en rullskridskoskada. Sist var det en flaska vin mot knät; denna gången var det en flaska gin mot läppen. Fläskläpp undveks, hela hushållet väcktes och jag fick en ordentlig frukost på köpet. Jag borde ringa och väcka folk oftare. Hängde sedan med Ascan, Bruno, Luisa och till och från även Derrick i några timmar.
Efter hemkomst och dusch bestämde jag träff med Johnny och Boris, och tillsammans gick vi till turkiska marknaden. Jag gjorde lite snabba inköp medan de åt glass, och sedan rörde vi oss hemåt. På vägen plockade jag upp min cykel hos Marie och konstaterade att det fattas en mutter för att hålla uppe den bakre stänkskärmen. Gött.
På kvällen träffade jag och Marie Louise och hennes två vänner Mariana och Jacob, då det var Louises sista kväll. Vi hängde på en jättemysig italiensk restaurang, men eftersom jag hade det tidiga skiftet i onsdags var jag tvungen att gå tidigt. Hej då, Louise. Satan, vad jag kommer sakna dig.
I onsdags hade jag alltså det tidiga skiftet, och åkte direkt hem till Johnny och Boris efter jobbet. Fick en öl, tänkte att okej, träningen börjar om fem timmar, det är lugnt. Fick en öl till. Insåg att klockan plötsligt var på tok för mycket och att allting plötsligt var väldigt stressigt, om jag ville hinna sova och äta före träningen. Men det löste sig; jag skippade cirkelträningen och körde bara direkt på rullskridskor. Det var lite ovant med nya, breda hjul (mina gröna, fina Poisons), så jag övade lite standardgrejer och sedan hopp igen, bara för att det var roligt. Drog sedan till musikquizet på Madame Claude där jag mötte upp med bland annat Joel och Jacopo.
I torsdags, efter ett trevligt litet besök vid Schlachtensee med Marie på eftermiddagen, mötte jag upp med min kära bror Hannes som var i staden för modemässan Bread and Butter. Vi drack öl och pratade på Hubertuslounge och det var väldigt trevligt. Tyvärr hann vi inte träffas mer under hans korta, intensiva vistelse här, men förhoppningsvis kan jag kanske hälsa på honom och Carro i Köpenhamn någon gång.
I fredags drack jag kaffe med Marie vid kanalen, och umgicks med Maria på samma sätt. Vi mötte sedermera upp med hennes pojkvän Vasko/Vasco och gick på turkiska marknaden. Jag blev nöjd när jag bland annat köpte tre fina avocados för 1€. Vi delade även på en kista, eller snarare kartong som man kanske skulle säga på svenska, mango. På kvällen kom Marie hit och somnade till Harry Potter and the Half-Blood Prince i mitt knä och vi drack vinbål och mös.
I går hjälpte jag Lenno att förbereda hans födelsedagsfest; han fyllde år i våras någon gång men hade fest först nu, i samband med avslutad utbildning. Vi gjorde pastasallad. Efter jobbet mötte jag så upp med festen en bit utanför Berlin. Jämte ett nedlagt bryggeri i vad jag misstänker var gamla statliga lokaler spelades metalmusik (för det var festens tema) och det fanns grafitti och en eldtunna och två grillar och pastasallad och trevliga människor och bara allmän härlighet. Gick bland annat på en upptäcktsfärd i de gamla lokalernas övre våningar med Lenno och Conrads vänner Hank och Arne. Hank hade en cykellampa som naturligtvis dog när vi var inne i ett mörkt rum. Vi tog oss tillbaka genom mörka korridorer och ingen skrämde mig och de var bägge så väldigt lugna att till och med jag, min mörkerrädsla till trots, förblev lugn.
I dag hämtade jag upp Marie och vi tog oss till Arena för loppmarknaden, i hopp om att hitta saker till våra Harry Potter-utklädnader. På tisdag går tolv års fanatism i hamn. Vad ska ersätta det? Det känns läskigt och alldeles fantastiskt. I veckan har jag tittat på alla filmer utom den första (som sågs för ett par veckor sedan) och den tredje, för den har jag sett så otroligt många gånger, och i kväll såg jag och Marie A Very Potter Musical. Allt för peppen inför tisdag!
I dag var det även träning, som alltid på söndagar. För första gången klarade jag mig igenom hela 40 in 10 (40 varv/10 min) utan att missa ett enda varv på grund av fall. Dock var jag extremt egoistisk genom hela grejen och såg till att hålla mig långt fram hela tiden och var kanske inte mitt mest hjälpsamma jag, men det kanske är sådant man kan bättra på med tiden.
Naturligtvis har jag även jobbat i veckan. Har nästan läst klart Portia de Rossis självbiografi Unbearable Lightness om att ha anorexia och försöka dölja sin homosexualitet i 1990-talets Hollywood. Hon spelade Nelle Porter i Ally McBeal, bland annat. Väldigt intressant!
Nu ska jag sova. Är extremt trött. I morgon ska Linus bleka min utväxt; Draco Malfoy har ju ingen utväxt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar