måndag 17 januari 2011

Arbetsintervjun från helvetet.

Jag gick aldrig ut i fredags, jag stannade inne och tittade på Revolutionary Road och Forgetting Sarah Marshall. I lördags, efter att ha blivit sparkad på av en alkis, gick jag dock för att träffa Lizzy, en amerikan som jag träffat i höstas, för att spela Maffia med henne och några av hennes vänner. Vi gjorde pannkakor och spelade maffia till sent på natten. Det var fint!
På söndagar är allt stängt i Berlin, så då kan man inte söka några jobb. Vi hade pannkaksfrukost och gick en söndagspromenad till den nedlagda flygplatsen Tempelhof. Någon gång ska ni få lite bilder också.
På kvällen flyttade jag sedan in i mitt nya hem; en lägenhet som jag delar med två tyskar, Conrad och Lenno. Vi drack varsitt glas vin, de åt, vi pratade och sedan tittade vi på the International tillsammans. Väldigt trevligt! Sedan gick jag och lade mig och var lite smått nervös för arbetsintervjun.
Arbetsintervjun idag alltså. Jag kommer dit, får vänta lite för att jag är tidig, får vänta ännu mer för att det är mycket folk, får sedan prata med arbetsledaren i två minuter innan hon säger att jag pratar för dålig tyska. Kul. Hon försökte dessutom säga det på ett vänligt och urskuldande sätt, vilket bara gjorde att det kändes nedvärderande.
Så efter att ha kilat förbi Linus och blivit bjuden på en kopp te medan han och Jenny åt frukost åkte jag till Prenzlauer Berg och sökte jobb på ett bageri där Maria, en tjej från Ung i Berlin, arbetar, och sagt att de sökt folk. Det blir ju sjukt opraktiskt om jag får jobb där, men då har jag i alla fall ett jobb. Sedan dess har jag vandrat runt i mitt område och försökt hitta en bankomat, sökt jobb på en bar och ätit en tallrik müsli (för det första jag gjorde efter duschen i morse var att gå till Lidl och handla frukost). Nu är jag trött och tjurig och måste hitta en bankomat så jag kan köpa basvaror, så som pasta och ris.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar