Alla vägar leder till Rom. I Berlin leder alla vägar åt helt fel håll gentemot vad man tror. Om den börjar rätt ut från en gata åt vad man tror är rätt håll så förväntar man ju sig att snart hitta något som är rätt. När det sedan visat sig att man tagit fel på norr och söder och alltså gått väster ut istället för öster ut så tänker man att man kan bara vända runt två hörn och ta den gatan tillbaka; ack nej, för den pekar åt fel håll. Förstår ni vad jag menar? Nej, jag kanske är lite virrig. Vad jag menar att säga är att kvarteren inte är fyrkantiga block, såsom man är van vid hemifrån, utan de kan vara trekantiga, konformade så att man, om man går på fel gata, hamnar helt fel. Det är lite kul, när man har tid till det.
Över till de faktiska nyheterna! Jag har ett jobb! Jag är, från och med nästa vecka, servitris på Hannibal, ett cafe/en restaurang/en bar i Kreuzberg, längs med en av mina favoritgator i Berlin, precis i närheten av Görlitzer Bahnhof. Jag var förbi där igår på dagen och såg att de sökte servitris, lämnade ett CV, fick prata med chefen och fick en tid att provjobba några timmar på kvällen sedan. Nervös ringde jag Linus, vi gick till turkiska marknaden och jag inhandlade frukt och grönsaker för en spottstyver och åkte sedan hem till mig och lagade mat. Nervöst åkte jag sedan tillbaka till Hannibal. Det gick över förväntan! Alla var snälla och hjälpsamma och verkade nöjda med min prestation. Jag fick kanske be folk att repetera sig några gånger för mycket, men så är det väl.
Efteråt åkte jag till Jenny, vi drack te och tittade på det senaste How I Met Your Mother-avsnittet. Sedan fick jag sova där, för jag var dödstrött. Huvudet blir lite kört av servitrisarbete på ett språk som inte är ens modersmål! Lite ont i höfterna med, då jag gått mycket de senaste dagarna, och det var ju ett tag sedan. I morse åkte jag från Jenny till Café Retro, där jag i höstas snackat lite med servitrisen Rianne där. Hon kommer från Nederländerna, och har också gått på Prolog. Vi pratade massor och hon lugnade mig gällande min nervositet att jobba på ett språk annat än mitt egna; hon sade att om man jobbar med tyskar så lär man sig snabbt. Det var lugnande!
När jag skulle åka hem tog jag för första gången U-bahn till min närmsta station Karl Marx-straße. Jag tittade på en karta, trodde jag hade koll och gick åt ett håll. Tills jag kom fram till Hermannstraße. Det ligger västerut från där jag bor. Ojdå. Men jag hittade en sådan där billighetsaffär! Jag passade på att köpa ett billigt stycke tyg, häftstift och säkerhetsnålar - et voilà! Så har jag en anslagstavla, utan att behöva lämna alltför många märken i väggen. När jag så småningom kom hem startade jag en tvätt; jag tror jag kan ha gjort fel gällande facken för tvättmedel och sköljmedel. Woops. Nåja, det får väl räknas som fel man får göra när man nyss flyttat hemifrån. Nu ska jag fixa i ordning mitt rum lite mer! Senare idag kan ni nog få lite bilder. I morgon får jag följa med Gabriella och Oliver, två personer jag träffat genom Ung i Berlin, till en arbetskamrat till Gabriella som ska flytta från stan och därmed ger bort/säljer möbler och dylikt billigt. Om jag då kan hitta ett fraktbart skåp så kommer jag ha skåp, madrass och bord (då jag fick det gamla köksbordet att ha i mitt rum när Lenno och Conrad köpt ett nytt)!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar