"Du bist ein Spielzeug!"

I torsdags tog jag och Marie tag i det vi misslyckades med i måndags, och gick på DDR-museet. Det var mycket fullt, mycket litet och ganska mysigt. Inget urtypiskt museum, utan väldigt bra för den som har gått på många och känner sig lite trött på dem. Jag fick igång Trabanten på fjärde eller femte försöket och försökte desperat styra den, men hur jag än svängde följde den vägen. Sedan blev jag och Marie omringade av en skolklass, så vi rörde oss vidare. Efter att ha konstaterat att 8 mars, internationella kvinnodagen, firades fel i Östtyskland och sett nakna människor spela stort schack vandrade vi åter mot Hackescher Markt och hamnade slutligen på Café Cinema, det äldsta cafét vid Hackeschen Höfe. Jag köpte ett, och fick ett, vykort av en man som sålde vykort till förmån för Röda Korset i Tyskland (mer specifikt för barn med AIDS och cancer). Innan allt detta åt jag förresten den första döner falafeln för vistelsen!
Därefter åkte vi till Wilmersdorf och spenderade aftonen på Ung i Berlin, en kväll arrangerad av Svenska Kyrkan i Berlin. Jag vet, det låter hemskt, men det var faktiskt väldigt, väldigt trevligt (och okristet). Vi träffade en Jönköpingsbekantskap, Eric, och hans flickvän Louise från Markaryd. Tillsammans bakade vi chokladbollar, medan några andra gjorde muffins. Jag fick även chansen att läsa om Sverigedemokraternas uttåg ur kyrkan i en pappersutgåva av SvD, något jag saknar (pappersutgåvan alltså, inte SD). Vi enades över blocken i vårt hat mot SD.
På fredagen gick jag i skolan när Marie smsade och frågade om vi inte skulle träffas och se EM-kvalmatchen Tyskland-Turkiet tillsammans med Eric och Louise. Det fann jag som en ypperlig idé, så på kvällen samlades vi och kanske hundra andra tyskar på Lido i Kreuzberg och såg Tyskland spöa skiten ur Turkiet genom att passa bakåt hela tiden. Det var en ganska stor sak här i Berlin, och särskilt i Kreuzberg, eftersom det finns en oändlig mängd turkiska invandrare här. Därefter gick vi till ett döner-ställe i närheten och de andra, som inte ätit middag, åt och jag drack en öl. Vi pratade klassresor, och Louise berättade om sitt arbete på Disneyland Paris (jag är inte alls avundsjuk, nejnej). Vi bestämde oss för att vandra vidare till en karaokebar jag kände till i närheten, Monster Ronson's Ichiban Karaoke, där vi sedan spenderade resten av kvällen. Marie åkte tidigare, men jag kom hem vid tre ungefär. Jag sjöng Dancing With Myself och Roses, Eric sjöng Folsom Prison Blues och Louise gjorde en sjukt bra version av Edge of Seventeen, samt Hair från musikalen med samma namn (som jag verkligen borde se). I ett rum hade de även Rockband 2 där vi tillsammans framförde till exempel Bad Romance och Song with a mission.
I lördags var det Maries födelsedag, hurra hurra hurra! Det firade vi med att tillsammans med Eskil, en norrman från min skola, åka ut till Potsdam och vandra genom staden till Schloss Sanssouci, och vidare genom parken runtomkring. Det var en mycket vacker höstdag och vi njöt av sol och grönt/rött/orange om vartannat på ett mycket ojämnt sätt. På kvällen hade jag och Marie en Disneykväll på tyska här i mitt rum. Vi såg Schneewittchen und die sieben Zwerge och Toy Story. Till det åt vi (läs: jag) chips med Chakalaka-smak, det vill säga afrikanska kryddor. Såklart. Varför fattade du inte det direkt? Vi drack även svenskt te (courtesy of Emma, fortfarande), och det var gott och fint.
Idag mötte jag upp med Felicia, en gammal vän som är i Berlin med skolan, vid Mauerpark och loppmarknaden där. Det var verkligen inte lätt, men till slut fann vi varandra. Vi vandrade länge runt på marknaden och gick sedan och åt sushi i närheten med några av hennes skolkamrater. Därefter vandrade vi runt i Prenzlauer Berg. Vi letade efter en loppmarknad till jag visste skulle finnas på Dunckerstrasse, för det hade Marie läst i Zitty (tidning som berättar om vad som händer i Berlin), men som så mycket annat i Berlin var det svårhittat, så istället gick vi bara runt i den vackra, höstiga, soliga stadsdelen.
Annat som hänt är att jag i torsdags bara nämnde för Katrin att jag kanske skulle flytta upp lite i nivå, och hon sade direkt ja, så innan undervisningen börjar i morgon ska jag kika förbi på kontoret, som förhoppningsvis hittat en plats till mig i Katrins mer avancerade klass. Efter två veckor i A2 får jag direkt flytta upp i nivå B1! Känns ballt och bra! Jag gillar verkligen att läsa språk. Eller nej, jag gillar verkligen kicken jag får av att verkligen förstå språk.
Ja, just det! I lördags, innan jag träffade Eskil och Marie skulle jag ha hämtat min cykel på Grünewaldstrasse. Bara det att jag missade Grünewaldstrasse som ligger precis här vid mig och istället åkte till den Grünewaldstrasse som ligger vid skolan. Där gick jag igenom en söt liten marknad, hittade en cykelbutik som såg rätt ut och gick in och gav dem min lapp. De berättade vänligt för mig att jag var i fel stadsdel. CRAP. Men det är okej, jag får hämta cykeln i morgon istället. Klantigt av mig.