Julmusik: 2/3 älskar det.

Söndag 24/10
På grund av missförstånd och förseningar (inte från min sida, bör klargöras) vandrade jag ensam runt på Mauermarkt en timma på förmiddagen, innan Zoof och Daniel kom. Jag var lite tjurig, får jag erkänna, men de gottgjorde sig skickligt genom att distrahera mig med glühwein som de bjöd på. Tack tack!
På marknaden införskaffades fyra julklappar under dagens gång (tack vare att jag fick låna pengar av Zoof; hade inte orkat gå och ta ut pengar och gå tillbaka). Zoof köpte ett halsband med en uggla på, som dessutom var en klocka. Hon berättade gärna och ivrigt för mig och Daniel vad klockan var, resten av dagen. Typ varje 10 minuter-kvart. Även om vi inte ville eller behövde veta.
När det började regna tappade vi sugen och begav oss bort till Kastanienallee för att äta lunch. Vi hamnade på en, förutom oss, helt tom italiensk restaurang bara för att den var öppen och först på gatan för vi var alla kissnödiga och hungriga. Även om jag lärt mig av mina föräldrar att man inte ska ta den tomma restaurangen så gjorde vi det. Och det var helt okej! Vi hade kanske hittat något bättre om vi orkat gå längre, men det gjorde vi inte.
Efter lunch tog vi oss med spårvagn (och min fantastiska guidning) till Tacheles, konstnärskollektivet jag besökt tidigare med Marie. Det fanns otroligt mycket mer saker där denna gången, och jag blev kär i alla djur i rostigt, sammansvetsat järn. Så underbara! Inne i ett tält, eller någon form av provisoriskt skjul av modell större, på bakgården fanns världens coolaste öppna spis. Själva byggnaden luktade ju fortfarande urin, men jag blev förälskad i bakgården, denna gången.
Därnäst tog vi bussen till Gedächnistskirche, mest bara så att Daniel skulle ha sett den. Efter att ha kollat runt däromkring och ha varit inne en sväng på skivaffären Cover Music så skiljdes våra vägar tillfälligt, för jag skulle hem och äta middag.
Senare träffades vi igen, jag fick älskad, avslagen julmust och se när Zoof stickade klart en halsduk till Daniel. En väldigt fin halsduk. Jag är lite avundsjuk. Sedan gick vi till Hannibal, en bar i närheten, och drack billiga drinkar. Jag prövade en mango daquiri, vilket smakade som en mango-smoothie, ungefär. Vi pratade seriositeter och jag stannade ute för länge och sen åkte jag hem.