tisdag 7 september 2010

Hauptsatz: Verb am 2 Position.

Efter att ha ätit en mycket god och mycket stor lunch bestående av nudlar, grönsaker och extremt god kyckling sitter jag nu och luftar mitt stygn. Skolan idag var inte riktigt lika bra som igår, jag föredrar Katrin framför Astrid (de två lärarna). Annars har det nog också lite att göra med att jag inte fick samma aha-upplevelse idag som igår. Det stör mig att det känns som om jag förstår och hänger med på lektionerna, men sen inte kan använda mig av det när jag pratar! Å andra sidan har jag ju bara haft två skoldagar, så jag kan ju inte förvänta mig att jag ska vara flytande redan.
Igår kväll åkte jag hem till Agnes och Sigrid i Kreuzberg efter middagen. Där hade de hängt tillsammans med Quentin (belgaren) sedan de lämnade fiket där vi lunchade. Där träffade jag även Emma, Agnes bästa kompis storasyster som har bott i Kreuzberg 1,5 år, och Berlin ännu längre, har jag för mig. Först tyckte jag att Agnes och Sigrids lägenhet var imponerande (typ 124 kvadratmeter, plus ett ej medräknat loft), men sen gick vi åkte vi hem till Emma som bor i andra änden av Kreuzberg med sin kille. Emma är 25 och har typ 4-5 meter i tak, två vardagsrum och två badrum, och hon och hennes kille har köpt lägenheten. Helt stört!
Jag har smsat lite med Marie, en vän från Jönköping som är au pair i Berlin, och vi ska luncha på torsdag och dansa i helgen. Ser mycket fram emot att träffa henne, inte enbart för att hon är en mycket trevlig person, utan även för att hon är en bit av Jönköping, vilket jag saknar. Eller jag saknar inte Jönköping som stad, men känslan av att vara hemmastadd. Och er, såklart.
I morgon ska jag på en Stadtspaziergang, en historisk rundtur på tyska, som är anordnad av skolan. Jag har ju redan sett mycket av det de kommer visa, om inte allt, men jag gillar ju historia och eftersom jag vet mycket av det de kommer säga så kanske jag kan förstå och lära mig mer tyska.
Nu ska jag göra läxan, och kanske vila lite. Ikväll ska jag på ytterligare en skolarrangerad aktivitet! Jag minns inte vad de kallade den, men det innebär att ett stort gäng från IH Prolog ska gå ut tillsammans, och då antagligen prata tyska.

7 kommentarer:

  1. Åh vad kul att du pluggar tyska i berlin. Jag är så avundsjuk på dig. Ville bara önska dig lycka till och hoppas att du får en rolig tid i världens bästa berlin. Ärligt talat så är den tyska grammatiken hemsk... Men den är inte helt omöjlig att förstå sig på! :) umgås med en massa tyskar. De är härliga. Och ät currywurst om du inte redan har testat det. Den tyska mayon är supergott till pommes!!! Nu ska jag favorisera din blogg :) / mui

    SvaraRadera
  2. Åh, tack så mycket, Mui! Jag umgås med de som dyker upp för tillfället, men försöker prata tyska allt jag kan! Tack för tipsen, jag ska definitivt pröva Currywurst, dock hatar jag majonäs, haha.

    SvaraRadera
  3. Hej! Kommer du ihåg mig? Höhö, ja, vad säger ett "Joacim"? Kul med tyska! Och nej: grammatiken är inte hemsk, den är underbar. Ett annat uttryckssätt, och det bygger upp ditt huvud på ett helt nytt sätt. Jag sitter faktiskt själv och går igenom hela grammatiken en sista gång. Ordentligt. Och då sitter jag nu i Wien, ska snart börja min tredje termin på Vergleichende Literaturwissenschaft. Här pratar de konstigt. De använder ord som "leiwand"; och "Sessel" när de ska säga "Stuhl", och "Obers" när de ska säga "Sahne" o.s.v. ...
    Om du inte har listat ut det än så är jag den där filuren som är vän med den galne halvtysken Jesper. Så är det. Ha det!

    SvaraRadera
  4. Pinsamt nog minns jag ingen halvtysk Jesper heller. Var träffades vi?
    Och jag kan förstå att grammatiken är underbar när man kan den, det minns jag att jag kände med engelskan när jag insåg att den satt rätt bra. Men såhär i början är allt sjukt förvirrande. Jag sitter och böjer alla verb i huvudet konstant, och då har vi bara avklarat ackusativ och precis påbörjat dativ!

    SvaraRadera
  5. Ja. Det kanske är lättare om jag säger så här: IB. Jag gick i klassen över (?) dig, där det fanns en tysk från Kiel - Jesper - och jag. Vi var väl rätt ensamma, så det är väl inte konstigt att du inte kommer ihåg mig. Eller var jag verkligen så unauffällig?

    SvaraRadera
  6. Nu vet jag! Du tränade även någon kampsport, nicht war?

    SvaraRadera
  7. Haha! Ja, men det var längesen. Det är die Apfelschorle förresten, fast det visste du väl. Fast här nere säger man inte heller Apfelschorle, eller Schorle till vitt vin med mineralvatten, utan Apfelspritzerl - och det låter väl lite underligt! Hah! Som nordtysk, tänker i alla fall jag, att spritzen låter som ett slags sprut, och då tänker man att det kanske finns någonting annat i äppeljuicen - -

    SvaraRadera