Kinder, sport och sentimentalitet.

I sann tysk anda sitter jag och äter en Kinder Riegel, och har även en Kinder Bueno att konsumera senare. I ärlighetens namn är det lite för lite kako i för min smak. Det står till och med på omslaget! "+ Milch - Kakao" - sen när är det en bra grej?! Tyskar är knasiga.
Igår kväll var jag trött och funderade på att inte gå ut med skolan, men jag bestämde mig för att ta mig i kragen och göra det ändå. Och jag är väldigt glad att jag gjorde det! Träffade ett mycket trevligt gäng danskar, plus några trevliga människor av annan nationalitet. Vi satsade dock stenhårt på att prata enbart tyska, så det var mycket lärorikt också! Vi spelade även Fussball (fotbollsbord), vilket var kul även fast jag var i det förlorande laget. Jag försökte även prata svensk politik med en av danskarna, på tyska. Det slutade med att vi pratade en blandning av svenska/danska/tyska/engelska. Försök själv vara uppeldad på ett språk du inte kan! En lyckad kväll var det i vilket fall, och den ledde till att jag på söndag ska se Hertha BSC Berlin spela fotboll på Olympiastadion med detta gänget. Om ett par veckor ska jag även se Berlin Eisbären med dem.
Idag i skolan gick vi igenom vad olika släktingar heter på tyska. Vid ett tillfälle skulle man skriva ner namnen på familjen, och det tog mig lite väl nära tårar för att jag skulle vara riktigt bekväm i klassrummet. Jag blir lätt sentimental, och saknar mina föräldrar och bröder väldigt mycket. Har ju inte hört något från mina bröder sen jag kom ner, och bara smsat lite med mina föräldrar. (HOSTpikHOST) Jag har tjatat på min far sen jag åkte om att han ska skaffa ett Skype-konto, men icke. Och nu hänger jag ut dem på min blogg, enbart för att jag saknar dem. Stackare.
Idag gick jag även på en Stadtspaziergang, alltså en guidad historisk tour i området runt Brandenburger Tor. Det mesta hade jag ju redan sett, och kunde även det mesta, men guiden visade bland annat ett Sovjet-monument jag tidigare missat, och berättade om sina personliga erfarenheter från när muren föll. Hon jobbade på en bankfilial, och alla flyktingar från Östtyskland fick ju 100 DM när de kom till väst, så när muren föll jobbade hon hela helgen och gav ut pengar till östtyskar. Det var häftigt att höra, jag fick gåshud.
I morgon ska jag luncha med Marie, ska försöka få med henne till stället med de fantastiska mozzarellamackorna. Efter det kanske jag ska hänga här? Haha, nej, tror inte det. Eller lite kändisspaning kanske skulle kunna vara kul? Heidi Klum lär ju lätt vara ute då.